Familjen Taube växte stadigt under 1920- och 30-talen. Äldste sonen Per-Evert föddes redan 1926 och under 1930-talet utökades barnaskaran med Ellinor (1930) och Sven-Bertil (1934). Nu spelade Evert allt oftare rollen som familjefader, både på scenen och inom fiktionen. Detta gällde inte minst för de idylliska visorna från sommarstället Sjösala i Stockholms mellersta skärgård, som paret Taube byggde upp under 1930-talet. I verkligheten var det dock Astri som drog det avgjort tyngsta lasset i hemmet, både i lägenheten inne i stan och ute på Sjösala.

– Titta! ropar ungarna, Pappa är en brud

med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud!

Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen!

Gullviva, mandelblom, kattfot

och blå viol.

(Evert Taube, ”Sjösala vals”, 1942)